Här kommer en skillnad, som man möter på så gott som varje dag här. När folk pratar med varandra kallar man (inte alltid!) varandra Mr. Efternamnet. Idag kom det några som skulle kolla på något i huset. De ringde på dörren när jag satt och åt frukost och när jag öppnade frågade de om Mr. [Pappans efternamn] berättat att de skulle komma och om han var hemma. Han höll på att klippa gräset så vi gick igenom huset och ut på verandan och där ropade de "Hello, Mr. [Pappans efternamn]". När barnen pratar med kompisar föräldrar förväntas de också kalla dem "Mrs." eller "Mr". Det hör liksom till gott uppföranade att göra det. Sånt tycker jag faktiskt är lite väl att ta i... faktiskt! Det är ju inte den här familjen jag menar - utan det är ju så bland alla. Jag tycker att det känns lite mer avslappnat att använda förnamn. Tänk om mina kompisar skulle få lov att kalla mina föräldrar "Fru. Simonsson" och "Herr Simonsson". Det låter lite som nå tecknade figurer eller nått... Haha! Det är i alla skönt att kallas Emma här. Om än så med ett lite amerikanskt uttal! Haha! =)
-
Det var dagens skillnad det!!!
Hihi... Ms Simonsson :-)
SvaraRadera