söndag 11 januari 2009

Finally, ett livstecken...

Detta inlägg är nu uppdaterat med lite fler bilder! /Emma
Ja, nu kan det ju tyckas vara dags för en uppdatering här. Kan tillägga att det inte har varit speciellt mycket ledig tid som har kunnat användas till att sitta framför datorn. För att vara mer exakt har det inte funnits någon tid till övers. Här kommer en sammanfattning av de senaste dagarna. För att göra en lång historia kort…

Tisdag
Packade klart allt inför resan. Åkte ner till Anna för att övernatta inför incheckningen och avresan tidigt på onsdagen. Firade lilla Daniel som fyllde 1 år på fredagen. Klämde på honom lite extra såklart eftersom det kommer dröja ett tag tills jag kan klämma på honom igen…

Onsdag
Åkte in till Arlanda ganska tidigt. Letade rätt på terminalen vi skulle åka från och disken där vi skulle träffas. Jag var såklart väldigt tidig, as usal. Väntade lite med mamma och pappa. De andra tjejjerna som också skulle åka som Au Pairer. =)
Checkade in (ur med datorer – alla saker på rullband och resans först del var påbörjad). Letade rätt på gaten (började med att gå fel – men vi hade gott om tid…), slog oss ner och väntade. Klockan 10.00 gick planet från Arlanda mot Zürich. Två timmar senare var vi i Zürich för att byta plan till ett med resemålet New York. Fick köa ett tag till incheckningen (ur med datorer – alla saker på rullband och resans andra del var påbörjad). Det var en lååång flygresa, ungefär 10 timmar lång (skulle vara ungefär 9 – piloten tog en omväg som på kartan vi hade i ryggen på stolssätet framför såg ut som rondellkörning). På ryggen på sätet framför hade man en liten skärm. Där kunde man se på film, spela spel eller annat skoj vilket underhöll ett tag. Annars så sysselsatte jag mig med att sova, läsa tidning, lyssna på musik och äta. Flygplansmaten var sådär – inte riktigt min cup of tea. På resdel nummer 1 var det en riktigt snuskig macka med ost och skinka. På resdel nummer 2 bjöds till lunch pasta och middag pizza (exakt som Mc Donalds efterrätts paj, fast med knepig köttfärsfyllning…). Den maten var väl inte heller någon höjdare men när man är så hungrig som man var där på planet så går allt ner.
Väl framme, efter alla dessa timmar på planet, var det dags för 1-2 timmars köande för att få komma in i detta land. De skulle kolla pass, visum och papper som vi fyllt i på planet. Ujujuj, vilket jobb för att komma hit. Jag säger då bara det, det är verkligen tur att man inte hade en aning om hur mycket tid och jobb som skulle komma att läggas ner på detta i förväg, då hade jag nog tvekat till det. Nu i efterhand tycker jag att det är värt det, varenda sekund och krona.
Efter att ha köat klart så fick vi äntligen leta efter våra väskor, hittade dem tillslut – bredvid bandet. Vi stod på ena sidan bandet och blev allt oroligare när ingen väska dök upp på bandet. Vi gick runt och såg att våra väskor stod på andra sidan. =) Då var det bara att vänta på de tjejer som råkat hamna längre bak i kön… Den där kön rörde sig inte speciellt snabbt kan jag meddela. Äntligen passerade vi exit-disken och möttes av Au Pair skyltar. Sattes på en buss till Hotellet för 4 dagars Orientation kurs. Kom fram till hotellet, fick information, tilldelades rumskompisar, åt middag, duschade och sooooov. I varje rum bodde tre tjejer (det var bara tjejer), indelningen hade gjorts utefter det området man skulle bo i. Jag bodde med två tjejer som är i samma stad/grannstaden som mig. Det fanns två sköna sängar och en turistsäng. Jag haffade turistsängen första natten så jag skulle slippa sova i den de andra två nätterna, alla fick nämligen lov att sova i den en natt. Jag var så trött att jag hade kunnat sova på golvet om det var så.


Torsdag
Sov halvtaskigt på natten, för det första var sängen inte speciellt skön och för det andra så var det iskallt att sova vid fönstret. Jaja, ni är antagligen inte intresserade att höra om hur jag sov de natten.

Frukost (bagel, cream cheese, frukt, flingor och mjölk), kurs till lunch, lunch och sedan en siesta. Vi gick till mallet som fanns i närheten eftersom vi var flera som inte kunde ladda datorerna med våra omvandlare eftersom de inte fungerade till jordade kablar.
Kurs igen till middagen.

Fredag
Jag var utvilad och vaknade innan de ringde om väckning. Jag kunde alltså använda badrummet och göra mig klar i lugn och ro eftersom de andra två sov. Frukost (samma som dagen innan), kurs, lunch, kurs och sedan guidad NEW YORK TOUR! Det var antagligen inget man komma att göra flera gånger och inte heller något som man glömmer i första taget. Det var häftigt. Allt gick dock lite för fort – man hann liksom inte förstå att man verkligen var på alla de där platserna… Vi besökte Top of The Rock, Times Square, Ground Zero och på avstånd Frihetsgudinnan. =)


Lördag
Dags-att-åka-till-familjerna-dagen! Alla väskor packade innan frukost eftersom de skulle packas ut ur rummen under dagen, då vi fortsatte ha lektioner om vår framtid här i Amerikat. Det var lite nervigt eftersom familjen skulle komma och hämta under eftermiddagen, men sorgligt också när man tog farväl av de andra tjejerna, som blivit som en extrafamilj här i USA.

Runt klockan 15 (här) hämtade de mig på hotellet, snacka om nervöst. Åkte hem till dem, möttes i dörren av en hälsning på svenska (de hade användt en översättningssida för att få till hälsningen), så sött! Jag packade upp lite grann, åt god mat och tog det lite lugnt. Spelade lite spel med barnen och så. =) Vid dörren in möttes jag av denna skylt som de hade gjort:

Området är hur Amerikanskt som helst, precis som i filmerna. Husen, vägarna, affärsområdena och allting. Människorna hälsar och är hur trevliga som helst. Hi, how are you?

Ett tillägg för pappa – Det finns GULF-mackar överallt =) Det var det första jag såg när vi åkte från flygplatsen på bussen.

3 kommentarer:

  1. Hejsan Emma !


    Va kul att kunna gå in och läsa hur du har det...
    Ser fram emot att läsa mera..

    Kramar från moster

    Pia

    SvaraRadera
  2. Ooooo hade ingen aning om att du bytt blogg!
    Skoj att få veta, har väntat som en dåre för att den andra skulle visa sig uppdaterad.

    Skall genast marknadsföra denna!
    Kram kram

    SvaraRadera
  3. Hittade hit tack vare Anna. Kul att läsa om hur resan gick. Vilken söt välkomst-skylt familjen hade gjort.
    Kram Sofia

    SvaraRadera

Lämna gärna en kommentar!